Charles Darwin
”Det är inte den starkaste av arterna som överlever, inte heller den mest intelligenta som överlever. Det är den som är mest anpassningsbar till förändringar.”
Charles Darwin 1809 – 1882
Citatet är inristat i cementgolvet vid San Francisco Academy of Sciences, Golden Gate Park SF.
”On the Origin of Species by Means of Natural Selection, or the Preservation of Favoured Races in the Struggle for Life”: Charles Darwin 1859
Evolution och manuell terapi
Jag slås ständigt av Darwins förståelse av FITNESS som förmågan eller kapaciteten till förändring. Detta är också den behandlingsmodell som används av manuella terapeuter. Dysfunktioner betraktas som begränsningar i kroppens medfödda förmåga att reagera på stress(1), och dessa begränsningar manipuleras sedan på ett sätt som förbättrar kroppens adaptiva reaktioner.
Diskussion om evolutionsteori, kreationism (intelligent design) och utbildning
Tro på en 5 000 år gammal värld och tro på evolutionsteorin är i stort sett samma sak. Båda är modeller för hur världen fungerar. Ingen av dem är rätt eller fel eller sann. Att anta endera tron kräver att man upphäver det kritiska tänkandet och leder följaktligen till kognitiva återvändsgränder. För vad vi vet kan världen mycket väl vara 5000 år gammal, eller 70 år gammal, eller bara en dröm. Vi har inget sätt att veta bortom alla tvivel.
Från perspektivet av deras användbarhet kunde dessa två trosuppfattningar inte vara mer olika. Tron på Genesis ger en form av andlig nytta, och varje troende skulle veta vad det är för honom eller henne. Men om man inte tror på Första Moseboken saknar den nytta. Att tro på evolutionsteorin är varken nödvändigt eller rekommenderat. Evolutionsteorin är ett verktyg för att utvidga räckvidden för vår förmåga att förstå de biologiska systemens funktion. Att tro på den är irrelevant och hindrar faktiskt kritiskt tänkande. Den mörka medeltiden är ett exempel på hur tron på en saks sanning hämmar dess utveckling. Vi tror inte på en spade, en bil eller elektricitet, vi använder dem helt enkelt vid behov.
Vi har en hög grad av förtroende för nyttan av evolutionsteorin eftersom den har samstämmighet över miljontals datapunkter och är kongruent över biologins bredd och djup. Förtroende är inte övertygelse, och om en utveckling av verktyget skulle visa sig göra det mer exakt skulle verktyget helt enkelt modifieras. Kontroversen om att undervisa om kreationism i biologi på högstadiet betraktas ofta som en dragkamp mellan föräldrar som vill att deras barn ska ha en stark religiös grund och pedagoger som anser att ett barn inte är ordentligt utbildat utan förståelse för evolutionsteorin.
Vore det inte enklare att presentera Darwin som ett verktyg, snarare än något som barnen måste tro på? Att ge sig in i en dragkamp med föräldrarna om deras barns sinnen är en omöjlighet, och om man lärde ut evolutionsteorin på ett sätt som inte retade upp dem skulle frågan kanske försvinna. När allt kommer omkring borde vi ändå inte försöka få någon att tro på Darwins teori. Vi måste lära barnen att använda ett komplext verktyg i ett tekniskt samhälle som är mer beroende av en bred förståelse för hur biologiska system samverkar varje dag.
Många vetenskapsmän är lika fästa vid evolutionsteorins sanning som religiösa människor är fästa vid kreationismens sanning. Detta fasthållande vid en ståndpunkt manifesterar sig passivt som ett hinder eller aktivt som ett krig för att avskaffa fienden. Det förefaller mig som om detta är en oundviklig konsekvens av att möta kreationister på trosnivå, när ett möte med dem på nivån för verktygets användbarhet ger en helt annan dagordning. Det är enkelt att bemöta kreationisternas kritik med samma svar som de använder för att förklara hur deras gud kunde utplåna 0,25 miljoner människor med en 30-fotsvåg dagen efter att vi firade hans sons födelsedag – att hans sinnes verksamhet är bortom vår fattningsförmåga.
Vetenskapssamhället gör oss alla en björntjänst genom att ifrågasätta kreationismen som ett primitivt perspektiv på världen. Det finns många exempel på hur vi fungerar inom en perceptuell ram och använder verktyg från en annan. Många forskare och de flesta av oss andra lever i en värld som vi uppfattar som ett platt tredimensionellt universum, vilket vi vet är felaktigt(2). Ingen förstår elektricitet eller gravitation, men det verkar inte orsaka några problem med att vi är ivriga konsumenter av båda. Begränsningarna av vår kognitiva kapacitet(3) gör det helt klart att vi inte har nått en gräns för möjligheterna att förstå vår omgivning, och 1900-talets fysik visar att vi är långt ifrån att ha den kapaciteten, så det är faktiskt mycket korrekt att säga att gudars sinnesfunktioner ligger bortom vår fattningsförmåga.
(1) Människans anpassningsbara reaktion på stress
(2) Balans och stress
(3) KranioSakral terapi och födelsefrågor